Ta hand om mig själv

 

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

27 augusti

själv sabotage

”Jag bestämde mig att det enda sättet att övervinna denna självsabotage var att integrera min kritiska förälder i min återställningsprocess. "BRB p 207

Vi försökte ignorera vår kritiska inre förälder - den sammansättningen av rösterna vi hörde som barn och brukade höra i våra huvuden. Om det var för starkt att ignorera försökte vi slåss mot dem, men det tycktes alltid vara ett sätt att vinna.

I ACA lär vi oss att upptäcka varför den här kritiken har haft så stark håll på oss. Genom att erkänna trauman som ligger bakom rösterna förstår vi och lär oss gradvis att ersätta nya beteenden så att vi kan tysta denna tyrann i våra huvuden.

Detta ger oss frihet när vi på lite sätt tar med nytt ljus i våra liv. Vi börjar lita på oss själva, andra och vår Högre Makt. Vi har hälsosammare relationer som vi befinner oss i lockade till styrkorna och djupet i människor som kan hålla våra känslor tryggt i stället för att försöka stänga oss ner.

Vi släpper bort de dysfunktionella människorna. Medan de kanske har lärt oss de lektioner vi behövde lära oss, vet vi att vistelsen är giftig. Därmed känner vi oss ingen skam eller ånger, det är dags att gå vidare. Vi är öppna för nästa äventyr.

På denna dag kommer jag att vara medveten om mina försök till självsabotage, för jag tror på löftet om tillväxten framför mig. Jag ska använda min livslina - det stödsystem som ACA ger mig.


 

Om jag tänker efter så hade jag ändå en skyst barndom. Fast det är klart det var mycket som inte var rätt. Fast det var aldrig något våld i familjen. Klart att det var skrik och smällande i dörrar och tallrikar och glas krossades. Men det var så att min pappa aldrig slog mig eller mamma. Mamma daskade mig på rumpan och pappa brände mina fingrar när jag hade lekt med elden.

Fast alkoholen flödade och när jag blev äldre gjorde jag precis som mina föräldrar. Jag flydde in i alkoholens dimma. Jag ville inte ta några som helst konsekvenser. Jag blev själv en alkoholist, fast jag slutade att dricka 1997. Då hade jag fått nog av att förstöra min kropp. Min pappa slutade några år efter och fick dö nykter. Mamma nyktrade aldrig till, fast jag vvet inte om hon var en alkoholist. Mer en storkonsument, men även hon är borta nu.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress