Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

23 december

Förlåtelse

"Vi kan inte förlåta någon annan förrän vi förlåter oss själva." BRB p. 233

Som barn lärde vi oss att vara kritisk mot oss själva som om vi aldrig dög. Detta blev berättat för oss så många gånger och på så många sätt av vuxna i våra liv att det programmerade sig i vår självbild. Tanken att förlåta oss själva för att göra eller säga något fel kom aldrig i vårt sinne.

I ACA lär vi oss att självförlåtelse är avgörande för att hedra och älska vårt sanna jag. Det är så vi lär oss att bekräfta vårt värde och bygga en grund för att kunna förlåta andra.

Att lära sig att älska oss själva öppnar villkorligt en ny värld. Det kan inte vara lätt för många av oss på grund av den kritiska inre röst som tycks fortsätta slå ner oss, men det är möjligt - det vet vi, för vi ser det hända hos andra.

När vi börjar ge oss den här gåvan, kan vi bättre ge samma gåvor till dem som finns runt oss. Men att göra med betyder inte att vi ursäkta oacceptabelt beteende, vi lär oss bara att förlåta och acceptera andra för vem de är. Endast dem kan vi fatta beslut om vi vill ha dem i våra liv. Men vi kommer att fatta beslutet från en hälsosam plats, inte en av ilska och vrede.

På denna dag kommer jag att stärka min ande och visa mig självbetingad kärlek genom att acceptera mig själv för att vara mänsklig.

Ja jag skapade en grupp på FB som heter Duger som jag är. För jag vet nu mera att jag duger som jag är trots alla mina fel och brister. För jag vet att jag har mina fel och brister, fast i dag så ser jag nyktert på det. Jag är ju numera en nykter alkoholist. Jag skruvade på korken den 17 augusti 1997. Då satt jag på Älvsjö badet och tittade på teater gruppen Ung utan pung i från Rågsved med min peronliga assistent och hennes dåvarande pojkvän och jag drack folköl då. Jag tänkte, "Vad är det jag håller på med?" Jag hade ju hållt på att dött två år innan och tjejen som jag hade förlovat mig med, hade lämnat mig. Jag tänkte att allt beror ju på alkoholen. Så jag hällde ut muggen med öl som jag hade. Har inte druckit någon alkohol över 1% frivilligt sedan dess.

Jag har förlåttit han som misshandlade mig 1995(hemsk bild). Som även han dog efter något år i frihet på grund ut av våld. Mina föräldrar har jag också förlåtit för min uppväxt. Jag tycker inte att jag har haft en så hemsk uppväxt trots allt. Vet inte om det är mycket som jag har förträngt, fast varför skulle de upp till ytan. Jag kan säkrt komma på saker, när jag går på möten. Nu är min hemma grupp stängd resten ut av året. Första mötet är den åttonde januari klockansju i Rågsveds nya folkets hus.

Jag hoppas att de som jag har gjort illa eller som kanske har känt sig kränkta ut av mig även kan förlåta mig. Jag vet att jag kanske kunde ha vart elak i min barndom. Retat och kanske till och med vart med och mobba någon. Det är en som jag skäms väldigt mycket över att jag har retat. Det var Maria på mitt kollo på Gottland. En som var kär i mig och jag lekte med hennes känslor och var elak mot henne. Jag hoppas att det ändå gick bra för henne i livet.

Jag ska försöka att vara ärlig och kärleksfull mot de runtomkring mig i dag. Jag vill duga så som jag är. I dag har jag skrivit ett ordspråk på den bloggen som heter fredlig.