Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

24 juli

Gränser

"Nivån av val vi utvecklar i ACA är proportionellt mot gränsernas integritet. Ju mer vi släpper, desto starkare blir våra gränser. Det här är en ACA-paradox: Låter skapa starkare band." BRBp. 148

De flesta av oss växte upp i familjer utan gränser. Det verkade som om alla var i varandras affärsverksamhet, dom gick och berättade för varandra vad de skulle tänka och känna. Även om vi hade förstått begreppet gränser hade vi inte kunnat ställa dem för oss själva mitt i dysfunktionen. Men på en viss nivå visste vi instinktivt att våra gränser bröts, oavsett om det var emotionella eller fysiska gränser.

Som vuxna var vi ofta gränsöverskridare på grund av den ansträngning som vi lärde oss från våra familjer. Vi förstod helt enkelt hur gränserna fungerade, och vi visste inte hur de skulle hedra dem.

I ACA lär vi oss att en brist på gränser brukar handla om kontroll och manipulation. Det är aldrig så enkelt som det verkar, och det tar arbete att avslöja roten till vad som verkligen händer. Men så fort vi börjar hantera de underliggande frågorna och släppa ut det grepp de har över oss, förstärks våra gränser. Vi släpper och erbjuder andra människor möjlighet att hitta sin egen väg utan vår hjälp. Vi lär oss att skilja vad som verkligen är viktigt och vad som inte är för att överleva som friska vuxna.

På denna dag kommer jag komma ihåg att när jag väljer att släppa taget och inte involvera mig själv där jag inte hör hemma, skapar jag starkare gränser för mig själv.

 Jag har alltid haft svårt att sätta gränser, jag själv blev ju en alkoholist. Jag förstod inte att jag skulle dricka normalt, jag började dricka alkoholistiskt på en gång. Jag ärvde den här sjukdomen. Jag började själv dricka gränslös. Jag slutade att dricka 1997 och jag arbetar numera med flera olika program. Även där är jag gränslöst, fast huvudsaken är att jag inte flyr in i alkoholen igen.