Christer

Är inte isolerad längre

12 januari

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

Egenskap Ett

"Vi blev isolerade och rädda för människor och myndighetsfigurer." BRB P. 10

Så många av oss stängs och döljer på grund av vår rädsla för människor och myndighetsfigurer. Den största delen av denna rädsla beror på hur vi behandlades när vi var unga. Förståligt, det vi lärde oss som barn övergår till det mesta vi gör idag: rädsla för våra partners eller chefer, rädsla för framgång eller misslyckande, rädsla för konflikt - listan kan verka oändlig.

Våra barndomsmyndighetsuppgifter, våra föräldrar, var ofta fysiskt, verbalt eller emotionellt missbrukande. En sak som många av oss trodde att vi lärde oss säkert: om något gick fel, var det vårt fel.

Samtidigt som vi arbetar med ACA-stegen med en sponsor, avslöjar vi gradvis och modigt de traumatiska stunderna från vår barndom som gjorde så långa intryck. Inte konstigt att vi var rädda. Inte konstigt vi höll andan och pressade våra muskler tätt. Att veta vad som hände är det som leder till förändring - man följer den andra av en anledning.

Allt vårt arbete bär frukt. Vid något tillfälle öppnar molnen upp och solen skiner igenom. Vi förstår! Vi behöver inte längre leva i rädsla. Frihet känns fantastiskt! Tack, Högre Kraft!

På den här dagen erkänner jag de rädslor jag har burit för det mesta av mitt liv, och jag påminner mig om att jag är säker nu. Jag tar djupa andetag och känner tacksamhet för de människor i mitt liv som är snäll och kärleksfulla.


 

Ja jag hade mycket rädsla när jag var liten, jag kan ha kvar mycket rädsla. Jag kommer ihåg när jag höll på med AA:s steg och kom till rädsla listan. Jag sa att jag inte var rädd för någonting, eftersom jag, redan hade vart med om något som höll på att ta mitt liv 1995. När jag blev svårt misshandlad på grund ut av mitt eget missbruk. Då kom vi till rädsla listan i det fjärde steget. Jag sa till min sponsor som jag hade då att jag kände ingen rädsla. Men jag började fundera på vad jag var rädd för. Det är att möta nya personer allra helst myndighets personer. Chefer eller kändisar, sådana som har kommit upp sig i livet.

Jag är rädd för mycket, om jag tänker efter, det var därför jag själv blev en missbrukare. Jag ville vara tuff och modig, när jag var ung. Men jag kände att jag blev modigare, när jag drack alkohol. men även jag hade sjukdomen alkoholism som mina föräldrar. I dag har jag fått mer mod och i dag så vågar jag göra fel och misslyckas jag är inte mer än en människa.

Jag är glad över att jag har alla de gemenskaperna som jag går på. Jag går på AA för mitt eget missbruk och jag går på ACA för att arbeta med min uppväxt och hur det kom sig att jag blev sån som jag är.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress