På väg att finna mitt sanna jag
Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.
 

11 augusti

 

Sanna jag

"Även om det inre barnet eller det sanna jaget kan vara gnistan av vår kreativitet, måste vi också komma ihåg att barnet är en djup del av oss själva." BRB p. 303

  Många av oss har fördjupat en förståelse för vårt sanna jag, väcker vårt inre barn och uttrycker vår kreativitet i hopp om att lindra oss från lidande. Ändå står vi inför ett hinder - en ihållande och hård självbedömning som vi inte kan tyckas sluta. Detta underliggande tänkande tvingar oss att fortsätta dysfunktionella och beroendeframkallande beteenden. Vi undrar varför vi inte kan komma ifrån under den här "förbannelse" som sabotage och realisera löftet om vårt sanna jag.

  Vi lär oss i ACA att komma i kontakt med och känna smärtsorgen hos de djupt skadade delarna av oss själva för att det sanna jaget ska blomstra. Vi har undvikit detta i åratal, vanligtvis omedvetet, och vi har lidit av konsekvenserna av denna undvikande. Vi kommer att se att vi inte kommer att njuta av uppfyllelsen av att leva som vår sanne själ tills vi står inför och blir fria från de sårade delarnas råttor från barndomen.

  Med hjälp av vår högre kraft, och stöd från våra medresenärer, övar vi en mild och gradvis process för att skala av löken för att hitta kärnan i vår smärta och paradoxalt nog att hitta glädjen i vårt sanna jag. Det är en levande process som är unik för vart och ett av oss, men vi stöds i ett enhetligt tillvägagångssätt som samordnar stegen, vår högre kraft och vårt inre barn.

  På den här dagen har jag modet att möta vad som är nödvändigt så att jag kan förverkliga löftet om mitt sanna jag.


Ja vad är mitt sanna jag? Hur ska jag vara mig själv. Jag finner mer och mer ut av mig själv. En del gilar jag, andra tycker jag mindre om. Jag vet att jag gillar att få uppmärksamhet. Tycker om att få bekräftelse, jag är bekräftelse torsk. Mycket beror på att jag inte fick mycket ut av den varan som barn. Jag vet också att jag är en rädd stackare. Som hela tiden velat fly. Det var därför jag tog efter mina föräldrars drickande. Jag upptäckte att jag kunde fly med hjälp ut av alkoholen. Blev själv en alkoholist. Fast det har jag andra gemenskaper att ta hjälp ut av. Har även en Stor bok skriven ut av AA som jag bloggar om.

 

Jag är alltså en double winner det var i den gemenskapen och i dessa stegen som jag fann att även jag är uppvuxen i denna familje sjukdom. Jag kan arbeta i båda programmen, för om jag inte bibehåller min nykterhet, så kan jag inte arbeta i något ut av programmen. Jag har ju snart tjugo tre års nykterhet. Fast jag tar fortfarande en dag i taget. Gårfortfarande på möten. Tänkte gå på ett i dag i Årsta.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress