MENY
26 november
Trygghet
"I ACA finns det ett sätt att diskutera och läka av tidigare händelser utan att minimera dessa händelser och utan att vara kvar med sådana minnen." BRB s.26
Ankomst till bron mellan avslag och acceptans var smärtsamt. Vad skulle vi göra med den inre röra som vi hade blivit kvar med från barndomen? Vad vi ska göra med de sönderslitna resterna av ett hjärta i sten, den uppsjön av känslor inom lås och nyckel, oförmåga att nå ut?
När vi hittar ACA inser vi att vi ska korsa över en bro. Vi kommer att veta att det inte kommer att gå tillbaka. Detta är en oåterkallelig process av framsteg från smärta, sorg och lidande till hälsa, glädje och fred. Allt vi behöver göra är att utnyttja andra och börja vår resa med det första steget framåt. Det är inte lätt, men det är mycket mindre smärtsamt att hålla sig fast i vår egen absoluta osäkerhet. En gång på andra sidan ser vi hur djupt självskyddande vi blev. Det är inte längre nödvändigt att gömma sig från andra genom att titta ner på marken. Vi flytta blicken i ögonen på dem som förstår hur vi känner och vi hittar säkerhet i deras ovillkorliga oro för vårt välbefinnande,
På den här dagen kommer jag att hålla mitt huvud högt och veta det med hjälp av andra i ACA. Jag är säker från tidigare minnen.
Ja jag kände mig trygg, i min barndom. Klart att jag kunde känna en rädsla när mamma och pappa bråkade. Men det var inget fysiskt våld då. Bara verbalt våld. Fast det visste jag inte då. Så det är klart att jag inte kände mig trygg, när de bråkade. Jag är glad över att kunna gå på ett möte på nätet i dag.
0