26 oktober

 

Att förlåta sig själv

 

"Många vuxna barn kämpar med att kunna förlåtelse sig själva. Det hänger ihop med att vi var inriktade på att tvivla på oss själva eller vara överkritiska mot oss själva redan som barn." BRB p. 234

 

  Vi tror att om vi gör något och någon kommenterar det negativt, så måste vi ha gjort ett fel. Och om någon säger att vi gjort fel, är vår första tanke "Naturligtvis har de rätt!" Det spelar ingen roll om vi faktiskt gjort fel eller inte. Vi säger "Jag borde ha kunnat bättre!" "Vad är det för fel på mig?" "Titta på hans ansiktsuttryck;  han är arg på mig." Det här liknar de meddelanden vi hörde som barn. Vi hörde dem så ofta att vi mycket tidigt började att upprepa dem till oss själva. Nu som vuxna i ACA, slutar vi att "slå på oss själva". Vi väljer att se hela sanningen. Vårt hälsosamma nätverk kan hjälpa oss att se verkligheten i vår situation, för att bestämma vad som verkligen är vårt och vad som faktiskt tillhör någon annan.

Bara för idag kommer jag komma ihåg att jag förtjänar att behandla mig själv bättre! Jag kommer att använda programmets verktyg för att känslomässigt separera mig själv från obekväma situationer och jag ska bara ta hand om det som är mitt.

---

Ja jag förlåter mig själv. Jag vet att jag var så dum att jag tog efter mina föräldrars dryckesvanor. Jag blev själv en alkoholist, men har slutat att dricka sedan 1997. Jag var på mötet som jag har försökt att starta i Rågsved på söndagar klockan 12:30. Men det kom ingen, jag satt och arbetade med ACA;s arbetsbok. Håller på med det det andra steget där. Det var ju möte i en annan gemenskap. För min egna alkoholism som startade klockan 14:00 på samma ställe Rågsveds folkets hus. 

 

Åkte hem och gick på nästa möte i Årsta kyrka, där vi hade möte. Men om min sjukdom alkoholism, har jag andra bloggar som ja skriver i för min egen skull. Jag förlåter mig själv, för alla idiotiska saker som jag gjorde, när jag var aktiv i min sjukdom. Men det var för över tjugotre år sedan.