27 september
Identitetskris
"Vuxenbarnet har en identitetskris med sin personlighet." Det betyder att vi föddes i kris och hade inte lätt att känna igen än på ett annat sätt att leva i den. "BRB p. 70
Många av oss kom till ACA brutna, skadade och trasiga. Den galna saken är, vi märkte inte att våra hjärtan var knappt knutna till följd av alla övergrepp. Vi kanske inte har märkt att våra ansikten var bleka och drogs tillbaka. Vi kunde inte se oss själva i månader eller kanske år i det skick vi var i. Vi var de döende, vanligtvis omgivna av andra zombies.
Då började vi bli bättre, en dag i taget. Första gången vi bad om att göra stegen med någon annan, valde en hemgrupp, gjorde service vid ett möte eller berättade för våra historier framför en grupp, tog vi upp små bitar av oss själva och blev återställda till sundhet. Det var häftigt. Vi visste inte att vi kunde känna oss så bra efter att ha varit så dålig. Det var lärorikt, men vi gick in i vår smärta, med hjälp av dem som hade gått framför oss, och fick oss att må bättre. Det kändes smärtsamt, men det gick.
På denna dag ska jag leta efter ännu ett litet sätt att förbättra mitt liv. Jag omfamnar denna återställningsprocess som lär mig mer om vem jag är varje dag.
Jag fann ACA genom att jag själv, drabbades ut av alkoholism. Jag började se tillbaka på mitt liv. Fast jag hade inte ett sådant hemsk uppväxt ändå. Jag blev aldrig slagen, fast jag blev ofta sviken. Kände mig oälskad, men ändå inte illa omtyckt. Jag fick höra av pappa att mamma fick en chock när jag föddes. Hon hade fött tre välskapta pojkar och så kom jag som var defekt. Jag föddes harmynt ja det heter numera läppspalt.
0