Christer

Lita på mina medresenärer
Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.
 

20 mars

Förtroende

  "Dessa vuxna barn slutar noga med att tro att självförsörjning täcker en rädsla för avslag som de tror att skulle kunna komma om de ber om hjälp." BRB s.102

   De flesta av oss hade ingen som vi konsekvent kunde lita på som barn. Alla verkade fångas upp i dysfunktionen, och vi var kvar för att hantera saker själva. Vi blev mycket självförsörjande och till och med berömda för den förmågan.

   Som vuxna blev vår självförsörjning ett sätt att styra saker kring oss. Om vi gjorde det själva, behövde vi inte lita på någon annan, särskilt för att erfarenheten berättade för oss att de flesta inte trodde på något sätt.

   Även i återhämtningen klämde några av oss till vår självförsörjning, och bad inte om hjälp eftersom vi fann det efter hand att tro att vi hade det. Och vi skulle helt enkelt inte tillåta oss att känna sig avvisade än en gång.

   Men när vi fortsatte att gå till möten hörde vi gradvis de sanningar vi behövde och blev starkare. Vi lärde oss att låta oss känna sig sårbara och lita på att det fanns hjälp om vi bara begär det - hjälp i vår återhämtning, hjälp i vårt arbetsliv och bidrag i vårt personliga liv.

  På denna dag ska jag ge mig gåvan att be om hjälp, om det är i min återhämtning eller någonstans i livet.


Ja jag undrar om det blev något möte igår, i min hemmagrupp. Jag själv var inte där, och inte heller en annan som brukade gå på varje möte var där. Men jag ska gå nästa tisdag och hoppas att det är någon som kommer då. Annars får jag sitta där själv. Det gjorde jag i början när jag öppnade den här gruppen i Rågsved. Fast det är ju en vecka till dess. Jag måste hoppas på att mötet igår gick bra.