Kanske även jag är en sådan!

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning

31 maj

People-pleaser

"Vi tror att vi kommer att vara säkra och aldrig överges om vi är" trevliga "och om vi aldrig visar ilska." BRB p. 11

  Vi gick överbord för att ge och ta hand om andra. Ingen frågade oss, men vi förväntade oss att de i sin tur skulle vårda, berömma och erkänna oss. Men varför ska andra förväntas gå ut ur deras sätt att uppfylla våra behov? När skrev de kontraktet vi hade i våra sinnen?

  Vi lär oss i återhämtning att det beröm, förtroende och vård vi behöver måste komma från oss själva. Att vara för fin så småningom får oss att känna sig arg, irriterande och orolig.

  När vi börjar uttrycka våra sanna känslor fokuserar vi på oss själva och riktar vår energi mot att identifiera och korrigera våra karaktärsdefekter. I stället för att fastna i vår trevlighet följer vi ACA-stegen i våra dagliga liv. Som ett resultat läker hjärtlig fred och tillfredsställelse oss och våra relationer, en dag i taget.

  Att förlita sig på vår Högre Makt gör att vi kan bli starkare andligt. Eftersom vi inte längre är beroende av andra för vår lycka ökar vårt självförtroende.

  På denna dag kommer jag att vara uppmärksam på hur lätt det kan vara att falla tillbaka till mitt People-pleaser läge. För att hjälpa mig att gå framåt och undvika utbrändhet. Jag kommer istället att förlita mig på min Högre Makt och min sponsor för att vägleda mig.


  Jag tror inte att jag är det längre. Eller är jag det? Nej jag vågar säga nej, fast jag gillar ju att göra folk glada runt omkring mig. Fast det ska inte gå ut över mig själv. Jag är oftast först på det ACA mötet i min barndomsförort i Rågsved. Det är för att jag gillar det mötet. Jag tror att alla litar på att jag är där. Fast jag brukar ju säga innan vi avslutar mötet om det är någo som kan öppna nästa Söndag. Fast jag kommer säkert komma dit, men om jag skulle vara sjuk eller vara försenad på grund ut av någonting annat. Jag vill inte känna mig stressad över att inte vara där. Fast det beror ju på mig själv. Jag borde släppa taget om min oro. Det är en ut av mina defekter, att jag oroar för mycket.

 

 Det har jag i från min mamma. Hon oroae sig väldigt mycket. Det kanske är bra att jag inte har något barn, i så fall skulle jag oroa ihjäl mig, för mycket. I morgon så är det en ny månad med ett nytt Steg och Tradition. Vi ska imorgon läsa den sjätte Traditionen: En ACA-grupp bör aldrig stödja, finansiera eller låna ACA:s namn till närbesläktade sammanslutningar eller utomstående företag, så att problem med pengar, egendom och prestige inte avleder oss från vårt huvudsyfte.
 Då ska jag även studera det sjätte Steget: Var fullständigt redo att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsdefekter.
 Jag har för mig att jag arbetade med AA:s Stora Bok och kände en lättnad, när jag kom till det Sjätte Steget. Men det är i morgon. I dag så lever jag i det Femte Steget fortfarande. Jag har ju ingen sponsor, fast många vänner i de olika gemenskaperna som jag arbetar med. Jag arbetar både med AA och ACA.
  Önskar er en bra lördag i dag. Lycka till för er som springer Stockholm Marathon. Själv kan jag inte springa alls längre.