Christer

Mer ödmjuk nu för tiden!
Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.
 

26 september

Ödmjukhet

"Med ödmjukhet blir vi mer eftertänksam i våra beslut, och vi är långsammare till ilska. Vi börjar bli aktörer snarare än reaktorer till livets situationer. BRB s.224

Som barn kan vi ha blivit förnedrade och berättade att vi inte nådde upp. När vi växte bestämde vi att vi behövde bevisa vårt värde. När vi fullbordade saker väntade vi på bekräftelse. De flesta beslut som vi fattat var inriktade på att få denna yttre bekräftelse. Om någon var oense med oss, kändes det som en attack. Vi slog ut och försökte straffa dem. Vi kan ha ytterligare reagerat genom att öka våra ansträngningar för att bevisa vårt värde.

I ACA lär vi oss om ödmjukhet, och att det inte har något att göra med förnedring, ett hjärte sår. ACA lär oss att ödmjukhet är vägen till inre fred och att hitta vårt sanna jag. Om vi gör någonting för andra, behöver världen inte veta. Vi behöver inte utmärkelser. Och när vi vanligen brukar komma på för oss att reagera först och skälla ut, tar vi nu ett steg tillbaka och undersöker verkligheten.

Denna förändring är inte lätt. Våra osäkerheter och utlösare är ofta precis under ytan, och vi kan falla i gamla mönster. Men när vi använder våra nya verktyg har vi mer självmedvetenhet. Vi lär oss att se i spegeln och känna oss i fred med det vi ser.

På den här dagen kommer jag att komma ihåg att ödmjukhet håller mig jordad och på lika villkor med dem runt omkring mig. Jag behöver inte vara större än att ha värde.


Jag tror att jag är mer ödmjuk nu mera efter att jag har nyktrat till och även har funnit denna gemenskap. Blir även väldigt glad över att vår ACA-grupp i Rågsved växer. Hoppas att vi kommer att bli ett par stycken nästa tisdag. Fast det är långt dit, jag ska se ödmjukt på tiden. Att ta en dag i taget. I dag är det arbete och sedan tänkte jag promenera hem. I går så gick jag bara till gamla stan, förhoppningsvis kommer jag att gå längre i dag.

 

Fast jag får ödmjukt se på vad dagen kommer att visa mig. Jag kommer att strunta i min hatt i dag, för det blåster så mycket, den kommer bara att blåsa bort. Fast det regnar ju också. Jag kanske tar den ändå. Nej först frukost och sedan i väg till jobbet.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress