Gottgjorde mina föräldrar

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

27 april

Gottgörelse

  "Många av oss kollar framåt åt steg åtta och nio och känner att vi har ett ändamål att göra till olika människor, inklusive våra föräldrar, som har skadat oss som barn. Ofta är denna skada det vulgära agerandet av incest, fysiskt missbruk eller mentala och känslobetonat missbruk av sjuka föräldrar eller vårdgivare. ”BRB p. 109

  När några av oss tittade framåt i steg åtta och nio, kunde vi inte förstå hur vi var skyldig att ändra till våra förövare. Själva tanken var otänkbar.

  Men vad vi inte insett var att vi inte skulle bli ombedda att göra förändringar till osäkra människor, och vi skulle verkligen inte bli ombedda att göra förändringar för saker vi inte hade kontroll över.

  I ACA lär vi oss att de förändringar vi är ansvariga för är de saker som vi gjort som vuxna, som vanligtvis har sitt ursprung i vårt barns missbruk. Men om vi faktiskt gör direkta ändringar är ett personligt val, för det är inte alltid en säker sak att göra. Det är därför vi söker vägledning från dem som redan har varit på denna väg. Om vi med hjälp av oss bestämmer att vi inte kan göra direkta förändringar till vissa människor, lär vi oss att indirekta förändringar kan göras, vilket innefattar att bli den person vi var avsedda att vara.

 På denna dag, innan jag ändrar mig till potentiellt osäkra personer, kommer jag först att söka vägledning från min sponsor eller mina andra medresenärer. En indirekt ändring kan i många fall vara lämpligare.


  Jag ärvde ju sjukdomen och blev själv en alkoholist. Jag arbetade med AA:s Tolv Steg. Jag bad mina föräldrar om ursäkt för mitt superi. De är ju borta nu, så jag är glad över att jag hann be dem om ursäkt och att jag fick vara nykter, när de gick bort. Jag håller på att försöka arbeta med deet Fjärde Steget, med hjälp ut av Joe McQ:s bok The Steps we took. Har hittat den på svenska nu. Den heter De Steg Vi Tog. Jag som är så dålig på engelska började försöka äversätta ACA:s Stora Röda Bok. Jag ligger där på kapitel sju, som är om vårt Stegarbete.

 

 

 Vi introducerar sorgearbete i steg fem, och inser att sådant arbete är en livslång resa. Långvariga ACA-medlemmar förstår vikten av att ta itu med sorg eller förlust. Många äldre medlemmar kommer att tala om att hitta sin sorg genom att arbeta med de tolv stegen eller genom att sitta ensamma tyst och känna de känslor som uppstår. Erfarna ACA-medlemmar talar om sorg med en känsla av lugn snarare än med sorg eller förbittring. De har slutit fred med sina förluster och funnit helhet. De vet att sorg finns i varje vuxet barn. De vet att tiden kommer att avslöja den. Tiden kommer att läka den.

 Jag undrar om jag har börjat att arbeta med mitt sorge arbete. Jag kände nog mycket sorg under min barndom. Jag skulle behöva arbeta med mitt sorge arbete. Fast jg är glad i dag att jag numera lever ett nyktert liv.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress