Är inte isolerad längre

Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

24 mars

Isolering

"Vi lär oss att vi inte kan återhämta sig ensam eller isolerat." BRB p.516

  Vi återhämtar oss tillsammans, dela risken att dela våra historier. Vi riskerar att avvisas. Vi riskerar förnedring. Vi riskerar att vara rädd för att våra ord inte kommer att ge mening. Vi riskerar att gråta. Vi riskerar att vara arg. Vi riskerar att läkas.

  När vi bevittnar andras smärta och skam, förlorar dessa känslor sin makt över oss. Vi krossar de kedjor som hållit oss fördrivna, otillåtna, avskräckta och isolerade. Vår grupp bär den kollektiva sorgen som inte längre bärs ensam.

  När vår förlust sätts till möten eller i telefon, klarar vi inte längre att vara i tystnad. Vi börjar växa vingar. Vi skapar utrymme i våra hjärtan för hopp och förtroende. Vi hittar vår makt, vårt centrum och vår kompass. Vi skapar utrymme för kärlek, glädje, fred, lugn och vår sanning. Vi hittar vår högre kraft. Vi omfamnar våra medresenärer. Vi står axel mot axel, hjärta till hjärta, ande till ande och böjer våra huvuden i tacksamhet till en högre kraft för att ge oss detta program. Vi hedrar vårt mod att ge gåva av återhämtning till oss själva.

På denna dag väljer jag att skapa en helande helgedom i min grupp, som samlar sin styrka från en kraft som är större än våra enskilda själar
 Tillsammans är vi starka. Jag var glad att vi var några stycken på mötet igår. Det var färre på AA mötet efter, och jag missade AA mötet i min hemma grupp i Årsta igår. Jag var och tittade på hockeyn igår. När AIK förlorade mot Björklöven. AIK spelade inte bra. Får hoppas att de är bättre i mprgon uppe i Umeå. Så jag kommer att missa AA mötet i morgon igen. Fast jag har en så stabil nykterhet nu mera. Jag får se vad det kommer att bli för möte i kväll. Kanske ett SLAA möte. Vi får se vad det blir, det kanske kommer att bli ett AA möte på onsdag i stället. Det är bra att det finns så många möten att gå till här i Stockholm. Jag behöver inte vara isolerad längre.
 Fast jag har gillat att vara för mig själv, men jag vet att det inte är bra för mig.Jag växte upp med tre stycken äldre halvbröder. De kom i från min mammas sida. Fick även tre stycken halv syskon senare i från min pappas sida. Men de hade jag inte en så stor kontakt med, eftersom jag själv hamnade i ett missbruk, och höll på att dö på grund ut av det. På onsdag är det trettio år sedan dess.
  Jag lyckades att bryta mitt beroende sommaren 1997. Det med hjälp ut av AA och deras böcker och programm. Efter att jag började försöka översätta ACA:s Stora Röda Bok för min egen skul. Föra att öva upp mig på min dåliga engelska, så försöker jag även att översätta en bok, som min sponsor rekomenderade mig när han levde. Det var ut av Joe McQ. Den heter The Step we Took. Jag lägger den översättning på min slutna sida ejfull.se. Min översättning ut av Den Stora Röda Boken har jag för mig själv. Men jag kan lägga in några små bitar ut av min översättning här ibland. Jag lipper på att skriva om Steg Fem. Den översättningen är här:
 I verkligheten är att gå igenom steg fem det enklare, mjukare sättet jämfört med att leva tillsammans, vilket ger konstant plåga eller kaos. Den känslomässiga och mentala ansträngning som krävs för att styra våra liv genom dysfunktionell kontroll eller genom kärleksrelationer är enorm.
 Jag har inte börjat att arbeta med Steg Fem ännu. Jag ligger fortfarande på arbetet med Steg Tre. Jag tror inte Gud överger mig. Fast jag svär och inte går i kyrkan varje söndag. Fast det brukar jag ju göra eftersom vi har AA möten på söndagar i Årsta kyka varje söndag. Kanske jag åker till Farsta kyrka i dag. det är ju möte där i dag. Men jag bestämmer senare hur jag gör. Först så ska jag arbeta,
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress