Här kommer texten i från aca-wsc och det är hur jag tolkar den det är inte en godkänd översättning.

31 juli

Isolering

"Vår erfarenhet visar att du inte kan återhämta dig i isolation." BRB s. 127

Många av våra barndomsminnen centrerar kring det isolerande som vi kände i våra hem när vi växte upp. Vi kanske har haft få eller ingen barndomsvänner. Att ha vänner kunde ha placerat oss i en position där de skulle vilja till vårt hus - och vi kunde inte riskera det.

Bristen på nära vänskap fördjupade sorg och ensamhet som vi redan stod inför regelbundet. Den ensamheten påverkade oss också som vuxna där många av oss kände en social pinsamhet som drev både beroende och isolering.

Vi upplevde känslan av att vara ensam, även i en folkmassa; och vi kände oss ensamma, även när vi var i ett förhållande. Rädsla för misslyckande, brist på förtroende och rädsla för övergivande förhöjda saker genom att leda många av oss att välja andra som också saknade färdigheter att ha ett hälsosamt förhållande.

Att delta i ACA-möten är det första steget i att bryta mönstret ensamhet och isolering. När vi fortsätter att komma tillbaka, förvånar vi oss för att höra våra egna berättelser som kommer ut ur andras mun i rummet. Vi inser att vi inte behöver vara ensamma i vår förtvivlan, vi har funnit människor som kommer att älska och acceptera oss, även innan vi kan älska och acceptera oss själva. I ACA är vi hemma, kanske för första gången i våra liv.

På den här dagen ska jag låta mina medresenärer röra mitt liv och veta att de kommer att stödja mig genom min resa.

Jag blev ju själv en alkoholist och söp bort alla vänner. Fast jag nyktrade till 1997 och då var jag 32 år.Med hjälp ut av AA:s stora bok. Jag hade fler kompisar när jag var aktiv. Nu när jag har nyktrat till så har alla vänner försvunnit. Klart att jag har ju nya vänner i gemenskapen. Men jag är fortfarande rädd att störa dem. De är inga som kommer och besöker mig, eller ens ringer mig. Mycket kan ju också bro på att jag i och med att jag missbrukade var med om en misshandel som höll på att ta livet ut av mig. Jag dog ett litet tag och fick därmed en hjärnskada. Jag har sämre balans och jag kan även sluddra lite. Allra helst när jag är trött. Jag kan heller inte springa längre. Vem behöver sprina? Ja om du blir jagad eller om du ska hinna med någonting. Jag brukar inte bli jagad nu mera. Förr jagade jag alkohol eller andra kickar. Jag jagade upplevelser förut, fast i dag så jagar jag ingenting längre. Jag tror att Rågsveds folkets hus öppnar nästa söndag. Då är det möte 12:30 i Rågsved folkets hus. Det är även möte i den andra gemenskapen, för oss som fick samma sjukdom. Klockan 14:00 så är det ett AA möte. Fast jag kommer att gå på ett AA möte i kväll i Årsta kyrka. Då kommer jag förhoppningsvis träffa lite folk. Fast förra söndagen kom det ingen. Hoppas på att någon kommer i eftermiddag.